Hem

<<  Navigera  >>

Artikel 6

”JESUS ÄR UPPSTIGEN TILL HIMMELEN

OCH SITTER PÅ GUD FADER ALLSMÄKTIGS HÖGRA SIDA”

659        ”När Herren Jesus hade talat till dem, blev han upptagen till himlen och satte sig vid Guds högra sida” (Mark 16:19). Kristi kropp förhärligades från och med det ögonblick då uppståndelsen ägde rum. Detta visar de nya och övernaturliga egenskaper vilka hans kropp är försedd med från och med detta ögonblick och för evigt.[1] Men under de fyrtio dagar då han äter och dricker med sina lärjungar som en av dem[2] och undervisar dem om Guds rike,[3] är hans härlighet fördold under vanliga mänskliga drag.[4] Jesu sista uppenbarelse avslutas med att han med sin mänskliga natur definitivt går in i Guds härlighet, som symboliseras av molnet[5] och av himlen.[6] Där sitter han nu vid Guds högra sida.[7] Som ett absolut undantag och på ett helt och hållet enastående sätt visar han sig för Paulus, ”detta ofullgångna foster” (1 Kor 15:8), i en sista uppenbarelse som gör denne till apostel.[8] [645; 66; 697; 642]

660        Att den Uppståndnes härlighet är fördold blir klart av hans hemlighetsfulla ord till Maria Magdalena: ”Jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder och säg dem att jag stiger upp till min fader och er fader, min Gud och er Gud” (Joh 20:17). Detta antyder att det är en skillnad mellan Kristi härlighet som uppstånden från de döda och hans härlighet som upphöjd till Faderns högra sida. Himmelsfärden, en händelse som både är historisk och överstiger all mänsklig erfarenhet, innebär övergången från den ena fasen till den andra.

661        Detta sista avsnitt är nära förbundet med det första avsnittet, dvs, nedstigningen från himlen vilken blev verklighet i människoblivandet. Endast den som ”gått ut från Fadern” kan ”återvända till Fadern”, Kristus.[9] ”Ingen har stigit upp till himlen utom den som har stigit ner från himlen: Människosonen” (Joh 3:13).[10] Om mänskligheten måste nöja sig med sina egna krafter kan den aldrig vinna tillträde till ”Faderns hus”,[11] till Guds liv och hans salighet. Kristus ensam kunde låta människan komma dit, ”för att vi som är lemmar i hans kropp skulle få leva i hoppet att få följa honom dit han gått före oss”.[12] [461; 792]

662        ”När jag blir upphöjd från jorden, skall jag dra alla till mig” (Joh 12:32). Upphöjelsen på korset betecknar och förebådar himmelsfärdens upphöjelse till himlen. Den är dess början. Jesus Kristus, den ende och enastående prästen i det nya och eviga förbundet, ”gick inte in i en helgedom som var byggd av människohand och bara en bild av den verkliga. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Gud med vår sak” (Heb 9:24). I himlen utövar Kristus ständigt sitt prästadöme, ”eftersom han alltid lever och kan vädja till Gud för dem som nalkas Gud genom honom” (Heb 7:25). Som ”överstepräst för det goda som skall komma” (Heb 9:11) är han mittpunkten och den främste aktören i den himmelska liturgi som vördar Fadern.[13] [1545; 1137]

663        Jesus Kristus sitter nu på Guds högra sida. ”Med Faderns högra sida menar vi Guds härlighet och ära, där han som fanns till före all tid som Gud, av samma väsen som Fadern, satte sig med sin kropp sedan han blivit människa och sedan hans kropp blivit förhärligad.[14] [648]

664        Att Jesus sitter på Guds högra sida innebär att Messias herravälde har tagit sin början och att profeten Daniels syn om Människosonen går i fullbordan: ”Åt denne gavs välde, ära och rike, och alla folk och stammar och språk måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde, som inte skall tas ifrån honom, och hans rike skall inte förstöras” (Dan 7:14). Från och med detta ögonblick blev apostlarna vittnen för ”riket, som icke skall ha någon ände”.[15] [541]

 
Sammanfattning


665 Kristi himmelsfärd är det slutgiltiga tecknet på att Jesu mänskliga natur går in i Guds himmelska boning varifrån han skall återkomma.[16] Den döljer honom för människors ögon under denna mellanperiod.[17]
 
666 Jesus Kristus, Kyrkans huvud, går före oss in i Faderns härliga rike för att vi, hans lemmar, skall leva i hoppet om att en gång i evighet få vara tillsammans med honom.
 
667 Jesus Kristus som en gång för alla gått in i den himmelska helgedomen inskrider oupphörligen för oss som medlaren vilken ständigt försäkrar oss om att den helige Ande utgjuts över oss.
 

<<    >>

Navigation

FÖRTEXTER

FÖRSTA DELEN
TROSBEKÄNNELSEN

FÖRSTA AVDELNINGEN
”JAG TROR – VI TROR”

ANDRA AVDELNINGEN
BEKÄNNELSEN AV DEN KRISTNA TRON

FÖRSTA KAPITLET
JAG TROR PÅ GUD FADER

ANDRA KAPITLET
JAG TROR PÅ JESUS KRISTUS, GUDS ENFÖDDE SON

Artikel 2               ”Och på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre”

Artikel 3               ”Jesus Kristus är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria” 

Artikel 4               ”Jesus Kristus blev pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven”
 
Artikel 5               ”Jesus Kristus är nedstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda”


Artikel 6               ”Jesus är uppstigen till himmelen
och sitter på Gud Fader Allsmäktigs högra sida”

 
Artikel 7               ”Därifrån igenkommande för att döma levande och döda”

 

TREDJE KAPITLET
JAG TROR PÅ DEN HELIGE ANDE

 

ANDRA DELEN
FIRANDET AV DET KRISTNA MYSTERIET

TREDJE DELEN
LIVET I KRISTUS

FJÄRDE DELEN
DEN KRISTNA BÖNEN

Register