Hem

<<  Navigera  >>

Paragraf 3

Jesus Kristus blev begraven

624        ”Genom Guds nåd skulle det komma alla till godo att han led döden” (Heb 2:9). I sin frälsningsplan bestämde Gud inte bara att hans Son ”skulle dö för våra synder” (1 Kor 15:3), utan också att han skulle ”smaka döden”. Han skulle få erfara vad det är att vara död, vad det innebar när hans kropp var skild från hans själ, från och med det ögonblick han drog sitt sista andetag på korset fram till det ögonblick då han uppstod. Kristus som död är gravens och nedstigningen till dödsrikets mysterium. Det är påskaftonens mysterium. Kristus som vilar i graven[1] uppenbarar Guds stora sabbatsvila[2] efter att ha fullbordat[3] människornas frälsning som skänker frid åt hela världsalltet.[4] [1005, 362; 349]

Kristus i graven med sin kropp

625        Kristi vila i graven är förbindelsen mellan hans tillstånd före Påsk, då han kunde lida, och hans nuvarande ärorika tillstånd som uppstånden från de döda. Det är samma person som gör att ”han som lever” kan säga: ”Jag var död, och se, jag lever i evigheters evighet” (Upp 1:18):

Gud (Sonen) hindrade inte döden från att skilja själen från kroppen, enligt naturens nödvändiga ordning. Men han förenade åter själ och kropp med varandra genom uppståndelsen. Så skulle han i sin person själv vara mötesplatsen mellan död och liv i det att han hejdade naturens upplösningsprocess som döden för med sig. Själv blev han källan till återförening mellan de delar som blivit skilda från varandra.[5]

626        ”Vägvisaren till livet” som dödades[6] är verkligen identisk med ”den levande som är uppstånden”.[7] Därför måste Guds Sons gudomliga person fortfarande bära med sig sin själ och sin kropp, som blivit skilda åt av döden: [470, 650]

Därigenom att Kristi själ genom döden skildes från hans kropp blev inte den enda personen uppdelad i två personer; ty Kristi kropp och själ existerade från begynnelsen i Ordets person. Och även om de skildes åt genom döden fanns de ändå till båda två i Ordets enda person.[8]

”Du skall icke låta din Helige få skåda förgängelsen”

627        Kristi död var en verklig död i den mån att den gjorde slut på hans mänskliga jordiska existens. Men genom föreningen med Sonens person blev hans kropp inte ett lik i vanlig bemärkelse, eftersom ”det inte var möjligt att döden skulle behålla honom i sitt grepp”,[9] ty ”Guds kraft bevarade Kristi kropp från förruttnelse”.[10] Om Kristus kan det på en gång sägas: ”Han rycktes från de levandes land” (Jes 53:8), och ”Min kropp skall få vila med förtröstan. Ty du skall inte lämna min själ i dödsriket eller låta din helige möta förgängelsen” (Apg 2:26-27).[11] Jesu uppståndelse på ”tredje dagen” (1 Kor 15:4; Luk 24:46)[12] var beviset på detta, ty förruttnelsen ansågs visa sig från den fjärde dagen.[13] [1009; 1683]

”Begravda med Kristus...”

628        Dopet – vars ursprungliga och fullständiga tecken är nedsänkningen i vattnet – betyder att den kristna människan verkligen stiger ned i graven. Hon dör med Kristus från synden i förväntan om ett nytt liv: ”Genom dopet har vi dött och blivit begravda med Kristus för att också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Fadern härlighet” (Rom 4:6).[14] [537; 1215]

 
Sammanfattning

629 Jesus smakade döden, till gagn för alla människor.[15] Det är verkligen Guds Son som blivit människa som också dog och blev begraven.
 
630När Kristus låg i graven fortsatte hans själ och kropp att vara förenade med hans gudomliga person. Därför fick Kristi döda kropp ”inte skåda förgängelsen” (Apg 13:37).
 

<<    >>

Navigation

FÖRTEXTER

FÖRSTA DELEN
TROSBEKÄNNELSEN

FÖRSTA AVDELNINGEN
”JAG TROR – VI TROR”

ANDRA AVDELNINGEN
BEKÄNNELSEN AV DEN KRISTNA TRON

FÖRSTA KAPITLET
JAG TROR PÅ GUD FADER

ANDRA KAPITLET
JAG TROR PÅ JESUS KRISTUS, GUDS ENFÖDDE SON

Artikel 2               ”Och på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre”

Artikel 3               ”Jesus Kristus är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria” 

Artikel 4               ”Jesus Kristus blev pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven”
 
Paragraf 1 - Jesus och Israel

Paragraf 2 - Jesus dog på korset
 
Paragraf 3 - Jesus Kristus blev begraven
 
 
Artikel 5               ”Jesus Kristus är nedstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda”

 
Artikel 6               ”Jesus är uppstigen till himmelen
och sitter på Gud Fader Allsmäktigs högra sida”

 
Artikel 7               ”Därifrån igenkommande för att döma levande och döda”

 

TREDJE KAPITLET
JAG TROR PÅ DEN HELIGE ANDE

 

ANDRA DELEN
FIRANDET AV DET KRISTNA MYSTERIET

TREDJE DELEN
LIVET I KRISTUS

FJÄRDE DELEN
DEN KRISTNA BÖNEN

Register