Artikel 9

NIONDE BUDET

Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till hans oxe eller åsna, ej heller till något annat som tillhör din nästa (2 Mos 20:17).

Den som ser på med en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap (Matt 5:28).

2514牋牋 Evangelisten Johannes skiljer mellan tre slags åtrå eller begär: vad kroppen begär, vad ögonen åtrår, vad högfärden skryter med.^[1] Enligt katolsk kateketisk tradition förbjuder det nionde budet den kroppsliga åtrån; det tionde förbjuder begäret efter nästans egendom. [377, 400]

2515牋牋 I ordets ursprungliga bemärkelse kan ”begär” beteckna varje häftig form för mänsklig längtan. Den kristna teologin har givit den en särskild betydelse: den betecknar det sinnliga begär som står i motsättning till vad det mänskliga förnuftet vill åstadkomma. Aposteln Paulus likställer det med det uppror som ”köttet” leder mot ”anden”.^[2] Det har sitt ursprung i den första syndens olydnad (1 Mos 3:11). Det stör människans moraliska förmåga och vill förmå denna – utan att vara en synd i sig själv – att begå synder.^[3] [405]

2516牋牋 Eftersom människan är en sammansatt varelse, kropp och själ, finns det en viss spänning i henne, det utspelar sig ett slags kamp mellan ”ande” och ”kött”. Men denna kamp hör till syndens arv, den är en följd av synden och på samma gång en bekräftelse av den. Den utgör en del av den dagliga erfarenheten av andlig kamp: [362; 407]

För aposteln rör det sig inte om att förakta och fördöma kroppen som tillsammans med den andliga själen bildar människans natur och hennes individuella personlighet. Det handlar däremot om gärningar eller snarare om former för en stabil inställning – dygder eller laster – som är moraliskt goda eller dåliga. Dessa dygder resp. laster är frukten av underkastelse (i det första fallet) eller tvärtom motstånd mot den helige Andes handlande, som ger frälsning. Därför säger aposteln: ”Om vi har andligt liv, låt oss då följa en andlig väg” (Gal 5:25).^[4]

I. Hjärtats rening

2517牋牋 Hjärtat är säte för den moraliska personligheten: ”Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, mened, förtal” (Matt 15:19). Kampen mot det köttsliga begäret förs på en väg, som går över hjärtats rening och det måttfulla handlandet: [368]

Håll dig till enkelhet och oskuld så skall du bli som ett litet barn, som inte känner till människolivets onde förstörare.^[5] [1809]

2518牋牋 Den sjätte saligprisningen förkunnar: ”Saliga de renhjärtade, de skall se Gud” (Matt 5:8). De ”renhjärtade” är de som har ställt sitt förnuft och sin vilja under Guds helighets krav, framför allt på tre områden: osjälvisk kärlek,^[6] kyskhet eller rätt inställning på det sexuella området,^[7] sanningskärlek och rätt kristen tro.^[8] Det finns en förbindelselänk mellan hjärtats renhet, kroppen och tron: [94]

De troende måste tro på trosartiklarna i trosbekännelsen ”för att de genom att tro skall lyda Gud; för att de genom sin lydnad skall leva på rätt sätt; för att de genom att leva på rätt sätt skall rena sitt hjärta och för att de genom att rena sitt hjärta skall förstå vad de tror”.^[9] [158]

2519牋牋 De som har ”rena hjärtan” har fått löfte om att se Gud ansikte mot ansikte och bli lika honom.^[10] Hjärtats renhet är förutsättningen för att få skåda Gud. Redan här och nu ger denna hjärtats renhet oss möjlighet att se allt såsom Gud ser det, att behandla vår medmänniska som vår ”nästa”. Den låter oss betrakta människokroppen, vår egen och vår nästas, som ett tempel åt den helige Ande, en uppenbarelse av Guds skönhet. [2548; 2819; 2501]

II. Kampen för renhet

2520牋牋 Dopet ger den som tar emot det nåden att renas från alla synder. Men en döpt människa måste fortsätta att kämpa mot ”köttet” och oordnade begär. Med Guds nåd når hon dit: [1264]

— genom kyshetens dygd och gåva, ty kyskheten låter människor älska med rätt och odelat hjärta; [2337]
— genom den rena avsikten som består av att ha människans sanna mål i sikte: i all enkelhet försöker den döpta människan att finna och fullgöra Guds vilja;^[11] [1752]
— genom den rena blicken, till det yttre och till det inre; genom att hålla känslorna och fantasin under kontroll; genom att vägra att söka tillfredsställelse i orena tankar som har böjelsen att vända sig bort från Guds bud: ”Anblicken kallar fram lidelse hos de oförnuftiga” (Vish 15:5) [1762]
— genom bön: [2846]
Jag trodde att avhållsamhet berodde på mina egna krafter, ...krafter som jag inte kände till hos mig själv. Och jag var så okunnig att jag inte visste att ingen människa kan leva avhållsamt, om du inte ger henne förmåga till det. Förvisso hade du givit mig denna gåva, om jag hade suckat efter den i mitt inre, och denna suckan hade nått dina öron; och jag hade fått den om jag med en fast tro hade satt min lit till dig.^[12]

2521牋牋 Renhet kräver anständighet. Denna är integrerande del av måttfullheten. Anständighet bevarar personens intimitet okränkt. Den innebär en vägran att avslöja det som skall vara fördolt. Den är inriktad på kyskheten vars ömtålighet den vittnar om. Den styr blickar och åtbörder så att de står i överensstämmelse med människans värdighet som person och den personliga föreningen mellan människor.

2522牋牋 Anständigheten skyddar människans mysterium som person och hennes kärlek. Den manar till tålamod och måttfullhet i ett kärleksförhållande. Den fordrar att villkoren för mannens och kvinnans ömsesidiga hängivelse och slutgiltiga engagemang för varandra uppfylls. Anständighet är blygsamhet. Den inspirerar valet av klädsel. Den behåller sin tystnad eller tillbakadragenhet där det finns uppenbar risk för osund nyfikenhet. Den innebär diskretion. [2492]

2523牋牋 Det finns en anständighet som gäller känslor såväl som kroppen. Den protesterar till exempel mot formerna för ”voyeuristisk”, osunt nyfiken, exploatering av människokroppen vid vissa tillställningar – eller mot vissa massmediers uppmaningar att gå för långt när det gäller att avslöja intima förtroenden. Anständighet inspirerar till ett levnadssätt som gör det möjligt att motstå modets och de härskande ideologiernas krav. [2354]

2524牋牋 De former som anständigheten antar varierar från en kultur till en annan. Men överallt innebär den en känsla för den andliga värdighet som är utmärkande för människan. Den uppkommer när den mänskliga individen blir medveten om sig själv. Att lära barn och ungdomar anständighet är att väcka respekt för människan som person hos dem.

2525牋牋 Den kristna renheten begär att samhällsklimatet renas. Den kräver att de sociala kommunikationsmedlen ägnar sig åt omsorgsfull och hänsynsfull upplysningsverksamhet. Hjärtats renhet skänker frihet från förvirrad erotism och undviker skådespel som gynnar sexuell nyfikenhet och illusioner. [2344]

2526牋牋 Det som kallas moralisk permissivitet vilar på en felaktig uppfattning av den mänskliga friheten; för att utvecklas har denna frihet behov att låta sig fostras av det som kan godtas av den moraliska lagen. Det är lämpligt att de som har ansvar för uppfostran åt ungdomen ger en undervisning som respekterar sanningen, hjärtats egenskaper och människans moraliska och andliga värdighet. [1740]

2527牋牋 ”Kristi glada budskap förnyar ständigt den fallna människans liv och kultur. Det bekämpar och skingrar alla de misstag och allt det onda som uppkommer genom syndens ständiga förförelse. Det renar och höjer ständigt folkens moraliska liv. Genom de rikedomar som kommer ovanifrån befruktar det inifrån de andliga egenskaper och gåvor som är utmärkande för varje folk och varje tidsålder. Det styrker dem, fulländar dem och återupprättar dem i Kristus.”^[13] [1204]

Sammanfattning

2528	”Den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap” (Matt 5:28).
2529	Nionde budet varnar för åtrå eller köttsligt begär.
2530	Kampen mot den köttsliga åtrån använder sig av hjärtats renhet och måttfullhet.
2531	Hjärtats renhet skall leda oss fram till att skåda Gud: den ger oss redan nu möjlighet att se allt i Guds ljus.
2532	Hjärtats rening kräver bön, ett liv i kyskhet, ren avsikt och ren blick.
2533	Hjärtats renhet fordrar anständighet som är tålamod, måttfullhet och diskretion. Anständigheten skyddar den personliga intimsfären.

<< >>

Navigation

FÖRTEXTER

FÖRSTA DELEN
TROSBEKÄNNELSEN

ANDRA DELEN
FIRANDET AV DET KRISTNA MYSTERIET

TREDJE DELEN
LIVET I KRISTUS

FÖRSTA AVDELNINGEN
MÄNNISKANS KALLELSE: LIVET I ANDEN

ANDRA AVDELNINGEN
DE TIO BUDORDEN

FÖRSTA KAPITLET
”DU SKALL ÄLSKA HERREN, DIN GUD,
AV ALLT DITT HJÄRTA,
AV ALL DIN SJÄL OCH MED HELA DITT FÖRSTÅND”

ANDRA KAPITLET
”DU SKALL ÄLSKA DIN NÄSTA SOM DIG SJÄLV”

Artikel 4               Fjärde budet

Artikel 5               Femte budet

Artikel 6               Sjätte budet

Artikel 7               Sjunde budet

Artikel 8               Åttonde budet

Artikel 9               Nionde budet

I.牋牋牋牋牋� Hjärtats rening
II.牋牋牋牋牋 Kampen för renhet

Artikel 10             Tionde budet

FJÄRDE DELEN
DEN KRISTNA BÖNEN

Register

—	genom kyshetens dygd och gåva, ty kyskheten låter människor älska med rätt och odelat hjärta; [2337]
—	genom den rena avsikten som består av att ha människans sanna mål i sikte: i all enkelhet försöker den döpta människan att finna och fullgöra Guds vilja;^[11] [1752]
—	genom den rena blicken, till det yttre och till det inre; genom att hålla känslorna och fantasin under kontroll; genom att vägra att söka tillfredsställelse i orena tankar som har böjelsen att vända sig bort från Guds bud: ”Anblicken kallar fram lidelse hos de oförnuftiga” (Vish 15:5) [1762]
—	genom bön: [2846] Jag trodde att avhållsamhet berodde på mina egna krafter, ...krafter som jag inte kände till hos mig själv. Och jag var så okunnig att jag inte visste att ingen människa kan leva avhållsamt, om du inte ger henne förmåga till det. Förvisso hade du givit mig denna gåva, om jag hade suckat efter den i mitt inre, och denna suckan hade nått dina öron; och jag hade fått den om jag med en fast tro hade satt min lit till dig.^[12]