NÅD OCH RÄTTFÄRDIGGÖRELSE
1987 Den helige Andes nåd kan göra oss rättfärdiga, det vill säga tvätta av oss våra synder och ge oss del av ”rättfärdighet genom tron på Jesus
När vi nu har dött med Kristus, är vår tro att vi också skall leva med honom. Vi vet ju att Kristus har uppväckts från de döda och inte mer skall dö. Döden är inte längre herre över honom. När han dog, dog han bort från synden, en gång för alla. När han nu lever, lever han för Gud. Så skall ni också se på er själva: i Kristus Jesus är ni döda för synden men lever för Gud
(Rom 6:8-11) .
1988 Genom den helige Andes kraft deltar vi i Kristi lidande, då vi dör bort från synden och i hans uppståndelse, då vi föds till ett nytt liv. Vi är lemmar i hans kropp som är
Det är genom Anden som vi har del i Gud. Genom att vi får del av Anden, blir vi delaktiga av den gudomliga naturen.... Därför blir människor i vilka Anden har sin boning
gudomliggjorda.[5] [460]
1989 Det första resultatet av den helige Andes nåd är omvändelsen som åstadkommer rättfärdiggörelse enligt Jesu förkunnelse i början av evangeliet: ”Omvänd er. Himmelriket är nära”
1990 Rättfärdiggörelsen får människan att vända sig bort från synden som strider mot Guds kärlek. Rättfärdiggörelsen renar människans hjärta från synd. Den är en följd av det första steg som Gud tar i sin barmhärtighet, då han erbjuder förlåtelse. Den försonar människan med Gud. Den befriar henne från träldomen under synden, och den helar henne. [1446; 1773]
1991 Rättfärdiggörelsen innebär samtidigt att människan tar emot Guds rättfärdighet genom tron på Jesus Kristus. Rättfärdighet betyder här att den gudomliga kärleken är riktig och rättvis. I och med rättfärdiggörelsen ingjuts tro, hopp och kärlek i våra hjärtan. Vi får förmågan att rätta oss efter Guds vilja. [1812]
1992 Rättfärdiggörelsen har förvärvats åt oss genom Kristi lidande. Han frambar sig själv på korset som en levande, helig och Gud välbehaglig offergåva. Hans blod blev ett försoningsoffer för alla människors synder. Rättfärdiggörelsen skänks oss genom dopet, trons sakrament. Den formar oss efter Guds rättfärdighet. Han gör oss rättfärdiga i vårt inre, genom sin barmhärtiga kraft. Som mål har den Guds och Kristi ära och det eviga livets
Men nu har Gud uppenbarat en rättfärdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om – en rättfärdighet från Gud genom tron på Jesus Kristus, för alla dem som tror. Här görs ingen åtskillnad. Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud, och utan att ha förtjänat det blir de rättfärdiga av hans nåd, eftersom han har friköpt dem genom Kristus Jesus. Gud har låtit hans blod bli ett försoningsoffer för dem som tror. Så ville han visa sin rättfärdighet, eftersom han förut hade lämnat synderna ostraffade, under uppskovets tid. I vår egen tid ville han visa sin rättfärdighet, att han är rättfärdig och gör den rättfärdig, som tror på Jesus
(Rom 3:21-26) . [2543]
1993 Rättfärdiggörelsen upprättar ett samarbete mellan Guds nåd och människans frihet. Från människans sida kommer den till uttryck i trons fria samtycke till Guds ord som kallar henne till omvändelse, och i kärlekens samarbete med inflytandet från den helige Ande, som i förväg kommer henne till hjälp och bevarar henne: [2008]
Gud rör vid människans hjärta genom den helige Andes upplysning. Människan är inte overksam, då hon tar emot denna ingivelse, som hon för övrigt kan avvisa. Icke desto mindre kan hon inte, utan Guds nåd, enbart genom att använda sig av sin fria vilja, uppnå rättfärdighet inför
honom.[8] [2068]
1994 Rättfärdiggörelsen är Guds allra största kärleksgärning. Den uppenbaras i Kristus Jesus och ges genom den helige Ande. Augustinus anser att ”rättfärdiggörelsen är ett verk som är större än himlens och jordens skapelse”, eftersom ”himmel och jord skall förgå medan de utvaldas frälsning och rättfärdiggörelse skall
1995 Den helige Ande är den inre herren och mästaren. Eftersom rättfärdiggörelsen låter den ”inre
Ty liksom ni gjorde era lemmar till slavar åt orenheten och laglösheten och blev laglösa, skall ni nu göra dem till slavar åt rättfärdigheten och bli heliga. ...Nu när ni blivit fria från synden men är slavar under Gud, blir frukten ni skördar helighet och till slut evigt liv
(Rom 6:19, 22) .
1996 Vår rättfärdiggörelse kommer från Guds nåd. Nåden är den välvilja, den oförskyllda hjälp som Gud ger oss, för att vi skall kunna svara på hans kallelse att bli Guds
1997 Nåden innebär delaktighet i Guds liv, den leder oss in i det treeniga livets innersta: genom dopet får den kristna människan del av Kristi nåd, han som är huvudet för sin kropp. Som ”adoptivbarn” kan hon hädanefter kalla Gud för ”Fader”, i förening med den ende Sonen. Hon tar emot livet från Anden, som blåser in kärleken i henne och ger kyrkan gestalt. [375, 260]
1998 Denna kallelse till det eviga livet är övernaturlig. Den beror helt och hållet på att Gud, utan att på något sätt vara skyldig till det, tar första steget, ty han ensam kan uppenbara sig och ge sig själv. Denna övernaturliga kallelse överträffar vad människans förnuft och viljestyrka förmår åstadkomma – detta gäller också alla andra skapade
1999 Kristi nåd är den oförskyllda gåva, som Gud skänker oss när han ingjuter sitt liv i vår själ genom den helige Ande för att bota den från synden och helga den: detta är den helgande (heliggörande) eller gudomliggörande nåden, som man får ta emot i dopet. Den är källan till helgelsens verk i
Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. Allt detta har sitt upphov i Gud som har försonat oss med sig i Kristus
(2 Kor 5:17-18) .
2000 Den heliggörande nåden är en ständig gåva, den är ett stabilt och övernaturligt tillstånd. Den verkar för att göra själen fullkomlig, så att den kan leva tillsammans med Gud. Man skall skilja mellan nåden som ett tillstånd, som innebär en ständig böjelse att leva och handla i enlighet med Guds kallelse, och nådegåvor som ges som hjälp vid särskilda tillfällen, vilka betecknar Guds ingripanden antingen i början av omvändelsen eller under helgelseprocessens gång.
2001 Människans förberedelse för att ta emot nåden är redan ett nådens verk. Den är nödvändig för att framkalla och understödja vår samverkan med rättfärdiggörelsen genom tron och helgelsen genom kärleken. Gud fulländar i oss det han har börjat, ty han ”påbörjar sitt verk genom att med sin handling åstadkomma att vi ger vår vilja en ny inriktning; han fulländar detta verk genom att samverka med vår vilja som redan blivit
Förvisso arbetar även vi, men vi arbetar bara tillsammans med Gud som utför arbetet. Ty hans barmhärtighet har kommit före oss för att vi skulle bli helade, ja, den ledsagar oss fortfarande för att vi, när vi en gång blivit helade, också skall få liv; den kommer före oss för att vi skall bli kallade, och den ledsagar oss för att vi skall bli förhärligade; den kommer före oss för att vi skall leva i enlighet med trons krav, den ledsagar oss för att vi för alltid skall leva tillsammans med Gud, ty utan honom kan vi ingenting
göra.[18]
2002 Guds fria initiativ framkallar människans fria svar, ty Gud har skapat människan till sin avbild och givit henne frihet och därmed också förmågan att lära känna honom och älska honom. Det är bara i frihet som människan kan träda in i en kärleksgemenskap. Gud rör omedelbart och direkt vid människans hjärta och sätter det i rörelse. Han har i människan ingjutit en strävan efter sanningen och det goda som han ensam kan uppfylla. Löftena om ”evigt liv” svarar på ett sätt som överträffar alla förväntningar på denna strävan: [1742]
Om du efter fullbordandet av dina mycket goda verk vilade på sjunde dagen, så var det för att i förväg säga oss med rösten från din bok att vid fullbordandet av våra verk – ”som är mycket goda” därför att det är du som har givit oss dem – att också vi vid det eviga livets sabbat skall få vila oss i
dig.[19] [2550]
2003 Nåden är först och i främsta rummet Andens gåva som rättfärdiggör och helgar oss. Men nåden omfattar också de gåvor som Anden utrustar oss med för att förena oss med sitt verk, för att sätta oss i stånd till att medverka till andra människors frälsning och kyrkans, Kristi kropps, tillväxt. Dessa gåvor är de sakramentala nådegåvorna som är utmärkande för de olika sakramenten. Dessutom är det fråga om de särskilda nådegåvorna, som också kallas karismer enligt den grekiska benämning som används av Paulus och som betyder välvilja, nådegåva,
2004 Bland de särskilda nådegåvorna bör man nämna ståndsnådegåvorna som ledsagar utövandet av ansvar i det kristna livet och i kyrkans mitt:
Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått: profetisk gåva i förhållande till vår tro, tjänandets gåva hos den som tjänar, undervisningens gåva hos den som undervisar, tröstens gåva hos den som tröstar och förmanar, gåvan att frikostigt dela med sig, att vara nitisk som ledare och att med glatt hjärta visa barmhärtighet
(Rom 12:6-8) .
2005 Eftersom nåden tillhör den övernaturliga ordningen undgår den vår erfarenhet. Man kan bara få kännedom om den genom tron. Vi kan alltså inte åberopa oss våra känslor som grund för att sluta oss till att vi är rättfärdiggjorda och
Ett av de vackraste exemplen på en sådan inre hållning finner man i Jeanne d’Arcs svar på en snärjande fråga, som hennes kyrkliga domare ställde: ”Då hon tillfrågades om hon visste om hon var i Guds nåd svarade hon: ’Om jag inte är i nådens tillstånd, så må Gud försätta mig i det; och om jag är där, så må Gud bevara mig i
det’.”[23]
Du förhärligas i helgonens himmelska församling. När du kröner deras förtjänster, är det dina egna gåvor du
kröner.[24]
2006 Med begreppet ”förtjänst” menar man i allmänhet den ersättning eller vedergällning som en gemenskap eller ett samhälle är skyldigt att ge en av sina medlemmar för en handling som man anser vara något gott och därför förtjänar belöning eller något dåligt som därför förtjänar straff. Förtjänstbegreppet har att göra med rättvisans dygd, ty den motsvarar den princip som gäller för rättvisan, nämligen likhet och jämlikhet. [1723; 1807]
2007 När det gäller Gud finns det inte i strikt rättslig mening någon förtjänst från människans sida. Mellan honom och oss är olikheten omätlig, ty vi har tagit emot allt från honom, vår Skapare. [42]
2008 Att människan vinner förtjänst hos Gud i det kristna livet beror på att Gud i frihet har bestämt sig för att göra människan till sin medarbetare i det verk han genomför med sin nåd. Guds faderliga handlande är primärt, eftersom det ger kraften, och människans fria handlande är sekundärt, därför att det är liktydigt med medverkan, så att förtjänsten för de goda gärningarna först tillfaller Guds nåd och sedan den kristna människan. Människans förtjänst återgår för övrigt själv till Gud, ty dessa goda handlingar sker i Kristus och härstammar från den helige Andes förekommande nåd och hans hjälp. [306; 155, 970]
2009 Då vi får söners och döttrars rätt och genom nåden får del av den gudomliga naturen så kan detta, som är en följd av Guds rättfärdighet som vi får som ren gåva, ge oss verklig förtjänst. Här rör det sig om en rätt av nåd, om kärlekens fulla rätt, som gör oss till Kristi ”medarvingar”, värdiga att uppnå ”det utlovade arvet, det eviga
2010 I nådens ordning tillkommer initiativet Gud, ingen kan förtjäna den första nåden, vid början av omvändelsen, förlåtelsen och rättfärdiggörelsen. Under den helige Andes och kärlekens inflytande kan vi sedan för oss själva och nästan förtjäna nådegåvor som är till nytta för nådens och kärlekens växt, liksom för att erhålla det eviga livet. Också det goda som har med det timliga och jordiska att göra, såsom hälsa och vänskap, kan vara förtjänster som kommit till genom Guds vishet. En kristen människa ber om dessa nådegåvor och goda ting. Bönen förser oss med den nåd vi behöver för våra förtjänstfulla handlingar. [1998]
2011 Kristi kärlek i oss är källan till all förtjänst inför Gud. Nåden som förenar oss med Kristus i en aktiv kärlek ger våra handlingar en övernaturlig prägel inför Gud och gör dem följaktligen förtjänstfulla inför Gud – liksom inför människor. Helgonen har alltid haft ett levande medvetande om att deras förtjänster var ren nåd. [492]
Efter den jordiska landsflykten hoppas jag att kunna få glädjas åt dig i fadershemmet, men jag vill inte samla förtjänster för himlen, jag vill arbeta enbart för din kärleks skull.... Vid detta livets afton skall jag träda fram inför dig med tomma händer, ty jag ber dig inte, Herre, att räkna mina gärningar. All vår rättfärdighet har sina fläckar i dina ögon. Jag vill alltså klä mig i din egen rättfärdighet och av din kärlek ta emot gåvan att äga dig själv i
evighet.[28] [1460]
2012 ”Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda. ...Ty dem han i förväg har utvalt har han också bestämt till att formas efter hans sons bild, så att denne skulle vara den förstfödde bland många bröder. Dem han i förväg har utsett har han också kallat, och dem han har kallat har han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga, har han också skänkt sin härlighet”
2013 ”Det står alltså klart för var och en att alla kristna är kallade till det kristna livets fullhet och till fullkomlig kärlek, vilken ställning eller plats de än
För att nå fram till denna fullkomning skall de troende bruka de krafter som de fått efter måttet av Kristi nådegåva. De skall... lyda Faderns vilja i allt och av hela sin själ ägna sig åt att ära Gud och tjäna nästan. Så skall gudsfolkets helighet växa till och bära frukt i överflöd. Detta vittnesbörd lyser mot oss med klar glans genom kyrkans historia i så många heligas
liv.[30]
2014 Att göra framsteg på den andliga vägen innebär en strävan till allt innerligare förening med Kristus. Denna förening kallas ”mystisk”, därför att den deltar i Kristi mysterium genom sakramenten – ”de heliga mysterierna” – och i honom i den heliga Treenighetens mysterium. Gud kallar oss till denna innerliga förening med sig själv, även om särskilda nådegåvor eller extraordinära tecken på detta mystiska liv enbart ges åt några människor för att visa på den rena nådegåva som skänks åt alla. [774]
2015 Fullkomlighetens väg går genom korset. Det finns inte någon helighet utan självförnekelse och andlig
Den som stiger uppåt upphör aldrig att gå från en början till en annan början, genom att ständigt börja på nytt. Att börja på detta sätt tar aldrig slut. Den som stiger uppåt upphör aldrig att önska sig det han redan har kännedom
om.[32]
2016 Vår heliga moder kyrkans barn hoppas med rätta på den slutliga uthållighetens nåd och lönen från Gud, deras Fader, för de goda gärningar som utförs genom hans nåd i gemenskap med
Sammanfattning
| 2017 | Den helige Andes nåd ger oss Guds rättfärdighet. Anden förenar oss genom tron och dopet med Kristi lidande och uppståndelse och gör oss delaktiga av hans liv. |
| 2018 | Rättfärdiggörelsen – liksom omvändelsen – visar upp två ansikten. Under inflytande av nåden vänder sig människan till Gud och bort från synden. På detta sätt tar hon emot Guds förlåtelse och rättfärdighet. |
| 2019 | Rättfärdiggörelsen består av syndernas förlåtelse, helgelse och förnyelse av den inre människan. |
| 2020 | Rättfärdiggörelsen har förvärvats åt oss genom Kristi lidande. Den ges oss genom dopet. Den formar oss efter Guds rättfärdighet som gör oss rättfärdiga. Den har som mål Guds och Kristi ära och det eviga livets gåva. Den är Guds barmhärtighets största gåva. |
| 2021 | Nåd är det bistånd som Gud ger oss för att vi skall kunna svara på vår kallelse att få söners och döttrars rätt hos honom. Den leder oss in i det treeniga livets innersta. |
| 2022 | Guds initiativ i nådens verk förekommer, föregår och framkallar människans fria svar. Nåden är ett svar på den mänskliga frihetens djupaste strävanden. Den kallar människans frihet till samverkan och fullkomnar denna frihet. |
| 2023 | Den heliggörande nåden är den oförskyllda gåva som Gud ger oss och som utgörs av hans liv. Den ingjuts av den helige Ande i vår själ för att hela oss från synden och helga oss. |
| 2024 | Den heliggörande nåden gör oss ”Gud välbehagliga”. Karismerna, den helige Andes särskilda nådegåvor, hänvisar till den heliggörande nåden och har kyrkans gemensamma bästa som mål. Gud handlar också genom mångfaldiga nådegåvor vid särskilda tillfällen som man skiljer från nåden som ett tillstånd, som ständigt är närvarande i oss. |
| 2025 | För oss finns det ingen förtjänst inför Gud, utom den som uppstår som en följd av Guds fria rådslut att låta människan medverka till hans nådeverk. Förtjänsten har i första hand att göra med Guds nåd, i andra hand med människans medverkan. Människans förtjänst återgår till Gud. |
| 2026 | Den helige Andes nåd kan i kraft av vårt barnaskap hos Gud ge oss verklig förtjänst till följd av den rättfärdighet som Gud ger, utan att vara skyldig att ge oss den. Kärleken är den huvudsakliga källan i oss till förtjänst inför Gud. |
| 2027 | Ingen kan förtjäna den primära, grundläggande nåd som finns i början av omvändelsen. Under den helige Andes inflytande kan vi för oss själva och andra förtjäna alla nådegåvor som är till gagn för oss, för att vi skall kunna uppnå det eviga livet, liksom för de jordiska och timliga ting som vi behöver. |
| 2028 | ”Alla kristna är kallade till det kristna livets fullhet och till fullkomlig |
| 2029 | ”Om någon vill gå i mina spår, måste han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig” |
Navigation
FÖRSTA DELEN
TROSBEKÄNNELSEN
ANDRA DELEN
FIRANDET AV DET KRISTNA MYSTERIET
TREDJE DELEN
LIVET I KRISTUS
FÖRSTA
AVDELNINGEN
MÄNNISKANS KALLELSE: LIVET I ANDEN
FÖRSTA
KAPITLET
DEN MÄNSKLIGA PERSONENS VÄRDIGHET
ANDRA KAPITLET
DEN MÄNSKLIGA GEMENSKAPE
TREDJE KAPITLET
GUDS FRÄLSNING: LAG OCH NÅD
Artikel 1
Den moraliska lagen
Artikel 2
Nåd och rättfärdiggörelse
I. Rättfärdiggörelse
II.
Nåd
III. Förtjänst
IV.
Kristen helighet
Artikel 3
Kyrkan, moder och fostrarinna
ANDRA
AVDELNINGEN
DE TIO BUDORDEN
FJÄRDE DELEN
DEN KRISTNA BÖNEN
Register